Tiden
Just nu är ljuset på väg tillbaka och än en gång sprudlar vårkänslorna trots att det bara är sista januari.
Vädret är riktigt sådär härligt med sina få plusgrader, snön är på väg att smälta bort, och från hustaken hörs vattendroppar falla mot den halvtorra asfalten medan solen strålar kämpar med att hålla sig kvar längre om dagarna.
Det är verkligen en magisk tid som vi nu har att se fram emot. Tiden då naturen vaknar till liv igen efter sin vinterdvala. Fåglarna som i höstas flög söder ut kommer inom några månader än en gång få kvittra och ge ifrån sig sin skönsång för vårt avlånga land. Vilket är ett första tecken om den explosion av grönska som väntar.
Och själva tanken på att vi är på rätt sida om halvåret gör mig lite sådär blygt lycklig. Inom mig sprudlar känslorna och gör mig alldeles varm, men samtidigt gör alla känslorna mig livrädd. Jag är rädd för att inte ta till vara på varje dag, att jag går miste om allt det fina och alla de möjligheter som ligger som en öppen väg framför mig.
Mitt nya löfte till mig själv är att försöka hitta det där lilla extra i vardagen som ger den där extra lilla boosten av energi. Jag är så less på att fem av sju dagar i veckan går ut på att överleva arbetsdagen och därefter trängas med alla människor i rusningstrafik. Vara sur och grinig när jag väl kommit innanför tröskeln istället för att vara glad över att jag faktiskt har någon att komma hem till, någon som älskar mig. Livet skulle vara så mycket bättre om jag bara kunde komma på mig själv innan jag agerar och låter min frustration gå ut över honom, han den där som står vid min sida i vått och torrt.
Jag vill göra annat än att bara åka hem efter jobbet varje dag och slänga mig på soffan och känna att energin rinner ur mig. Att vardagen är skittrist och att den inte ger mig något annat än pengar i slutet av månaden. Det känns hemskt att säga, men så känns det!
Därför vill jag verkligen njuta av att våren är på ingång sinom tid, försöka göra saker som får mig glad och tillfredställd med livet. Att faktiskt leva och inte bara vandra runt som ett ytligt skal och endast blomma upp under helgen. Det är dags att göra alla de saker jag drömt om, utforska, inspirera och bli inspirerad. Kanske ta den där bilden jag alltid drömt om att få fota och öva på retuschering. Att utmana mig själv och att växa som människa.
Det finns så mycket som jag skulle vilja göra med mitt liv och det finns så mycket som jag drömmer om att få prova på, ta lärdom av och få möjlighet att få fördjupa mig i.
Och allt detta bubblar till ytan bara av tanken på att tiden är knapp och att jag snart kan få höra en ljuvlig melodi av fågelsång.