Dan före dan


Och så kom dagen, ja ni vet? Dan före doppardan ♥ Egentligen känns denna dag så otroligt långt bort i fjärran trots att vi faktiskt sitter här på självaste dagen. Utanför har det hunnit bli skymning, gräset är grönblekt och fuktigt men marken hintar om en natt som kommer bli fylld med frost och kyla, men ingen snö. 

Här inne i den lilla stugan i Visby eldast det för fullt i vedspsien, doften påminner om en bortglömd historisk tid och Davids mor har fullt upp i allt julstök och förberedelser. Skinkan ligger och puttrar på den lite mindre opraktiska spisen och ur högtalarna hör man sånger om den varma högtiden som ligger och lurar bakom husknuten. I morgon är det trots allt jul. 

På något sätt har jag svårt att förstå att detta år snart lider mot sitt slut eftersom det knappt känns som att det har börjat. Året har bestått av många olika känslor, både positiva och negativa. Det har varit ett år som utmanat mig på många plan och många gånger har jag ställt mig frågan om det faktiskt varit värt allt slit, stress och ångest. Svaret är dock ja, alla gånger om. För med facit i hand så känner jag ändå att detta år har gjort mig rik på insyn och en annan förståelse om mig själv. Jag vill kämpa och göra nästa år till ett fantastiskt år och ge mer kärlek till min omgivning och till mig själv. 
0 kommentarer